ingen ork...

Förlåt Anders,jag körde inget stenhårt skidpass som jag lovat.
Men jag va utanför dörren och jag andades..jag gjorde något iaf.
Jag och Martin gick till berget som planerat. Påvägen dit hitta vi vad vi antog
va en bortsprungen hund,stackaren!
Jag lyckade skratta och det va precis vad jag behöver. Hur står du ut pojk!?
Du vet hur tacksam jag är för att du ens bryr dig om mig,kan inte va lätt  att
trösta sitt ex som gråter över någon annan. Men du har ju din "sw" ;) (ojj va skit jag kommer att få för det här,hehe)

I morgon ska jag i alla fall till skolan,en lektion och det är prov,lycka till! -Tack!
Jag har fortfarande små ont i nacken efter att ha sovit hela natten på armen på
min "kroppskudde" med Tors tröjja på sig :$. Jag ser nog ut som ett lite barn som blåhåller den när jag sover,haha.
Då kännse det iaf som att jag får va din över natten,NEJ nu ska jag inte skriva mer för då börjar väl
hela Attlanten rina ur mina ögon IGEN............................

ses i morgon tjejer,era ord värmer! :,)


Jag bjuder på bilden, och tack för idag min vän!


/Din din din din   M..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0