En av alla tusentals svenskar i Oslo

Oftast hittar man inget alls,antingen är det på tok för dyrt eller så ser det ut som fan.Men ändå så tröttnar jag aldrig på att åka till lager 157 i Sågmyra.Kanske är det för att det är i just i den där byggnaden,lite läskig men ändå mysig. Jag får alltid sånna barnsliga tankar,att tänk va roligt att gå på upptäcktsfärd där inne,i det där gigantiska huset (det är en gammal fabrik va?) Är det bara jag som JÄMT kollar efter skelettet uppe i ett utav fönstren innan man går in? För vet ni,nu var det borta..scary ;-)

Inne på en liten godisaffär utanför;
-Vill ni ha godis?
-njaa
-eller tittar ni bara?
-mhh

Tittar!? vem fan går in och tittar på godis.
Vi köpte inget,gick ut där ifrån lika fort som vi kom in.
Det är något med den där kiosken,den är liksom så stenålden som det kan bli.
varav tanten som jobbar där är 100 år, om inte långt ifrån i alla fall.
Men ändå går vi in där,det är liksom kul att se,det är typ det enda det där lilla samhället har.
Och idag hade dom Thai mat där också,jepp en vagn man kunnde köpa mat vid.
Det är då man är glad att man bor i Borlänge,här ligger vi steget förre känner jag ;-)

Sov gott & puss på er!