Praliner & upphittat barn
Idag var sista dagen för en av våra tre åringar som ska sluta hos oss på jobbet.
Så vi fick en varsin liten ask med fin choklad och ett kort på barnet,så gulligt :)
På söndags morgonen nu i helgen så hittade jag & Lovisa ett barn.Det var dåligt väder,regn i luften.Rätt som det var så möter vi en liten flicka i 6-7 års åldern komma gåendes utan några skor och med en liten handuk i handen.Hon såg rädd och rätt förvirrad ut,hon gick rakt på men det såg ändå inte ut som hon visste vart hon skulle.Vi stannade upp,visste inte riktigt vad vi skulle göra.Springa efter och fråga om hon mådde bra? Hon märkte att vi hade stannat och såg på henne så hon blev nog lite rädd.Typ 100 meter längre bort gick hon in på en pizzeria och kom ut med en påse efter ett tag.Det hela verkade inte helt normalt.Vem skickar ut sin unge ensam, utan skor när det inte ens är varmt ute? Man kunde inte låta bli att tänka en massa.Om hon hade det dåligt hemma.Och tankar på hur många barn det är som far illa men utan att man vet om det ploppa upp i huvudet hela tiden.Ussh det var hemskt att se henne,var lite som i en läckig film när vi såg henne.Såg bara på Lovisa och fick en väldigt obehaglig känsla i kroppen,stackars barn.
Kan inte riktigt släppa henne..
Natti!
/M
Kommentarer
Trackback
